bullibulli

Du färgar om håret

Jag tar det här året för vad det är

Du har hittat spåret

Om jag kunde nå det

Skulle jag vara där

Och jag minns den dagen du planterade ett frö

När vi åkte buss emot gastelyckan ö

Ditt frö heter simon

Och han har en tvilling som är likadan

Om vi går förbi honom

Säger jag till honom att lämna stan

Två tysta veckor kom som skrek ett lågt adjö

Tills vi grät oss till sömns fram till gastelyckan ö

Och jag undrar om du någon gång har suttit vid telefon

Om du någon gång har velat men inte kommit därifrån

Och det har du väl såklart men jag undrar uppenbart

Har du någon gång tänkt ta mig tillbaka?

Och om man skärper sig

kan tiden gå rätt fort

Så var vi åter främmlingar

vad har vi gjort?

Vi hade något framför oss nåt ljust nåt stort

Ska aldrig mera spela andras kort

Och jag undrar om du någon gång har fastnat vid telefon

Om du någon gång har velat men inte kommit därifrån

Och det har du väl såklart Men jag undrar uppenbart

Har du någon gång tänkt ta mig tillbaka?

Och jag tror

Och jag vet

Men jag tror

Men jag vet

Mitt mod räcker inte till för att klara tystnaden

Då rullar dimman in den stora saknaden

Är rädd att bli sedd Rädd att bli klädd i den  här miljön

Att jag finner en oas här i Gastelyckan Ö

Och jag undrar om du något gång har väntat vid telefon

Om du någong gång har velat men inte kommit därifrån

Och det har du väl såklart men jag undrar uppenbart

Har du någon gång tänkt ta mig tillbaka?

Och jag undrar om du någon gång på prov viskat mitt namn

För att se vad själva rörelsen med munnen lockar fram

Om du någonsin var kär kommer jag alltid finnas där

Är det bara jag som väntar jag som saknar?

Kan man väcka allt om det bara en gång vaknat?

Har du någon gång tänkt ta mig tillbaka?

Det kommer bättre dagar det kommer ett klokt adjö

Tills dess stannar jag i gastelyckan

Jag trivs bäst här i gastelyckan

Jag väntar vid gastelyckan ö