En helg som alla andra...eller?
I lördags bar det av till staden för den stora finalen av Skrivkampen 2008. Både jag och syrran hade ställt upp, och hade efter små diskreta telefonsamtal fått det förklarat att vi först hade blivit uttagna att bli skickade till den riktiga juryn, och sedan att vi även hade blivit utsedda till de 5-6 bästa som skulle få vara med i boken.
Min kära syster plockade hem andraplatsen i sin klass, och jag var så stolt så. Tyvärr verkade det aldrig som att min klass skulle komma. Smaklösa-typer spelade trumpet, och The Boppers-typer spelade upp-och-ner-vänd högergitarr vänd åt vänster. Maj Bylock gav barnen böcker. Flygvärdinnor gav de 800 i publiken gratis lotter, och Tommy Wahlgren pratade på.
Så till sist var det dags för prisutdelningen för Novell vuxna. Av typ 75 inskickna bidrag visste jag att jag var bland de sex bästa och var väldigt glad och förvånad över det. Väl på scenen gallrar dom bort 4:e pristagarna och så var vi bara 3 kvar. Mari Jungstedt börjar läsa motiveringen till det vinnande bidraget, och vänta lite... Det är ju min novell! Helt galet. mohaha
Inte nog med det, flygvärdinnorna lottade ut flygresor ifrån gotlandsresor och när den sista resan lottas ut sitter jag såklart med orange lott nummer 5. Och det visade sig vara väldigt bra i den stunden. En resa till Hamburg tur o retur! Kvällen avslutades med pizza och läsning i skrivkampsboken!
Motiveringen:
"Johan Larsson skildrar en ung mans återkomst till sitt barndomshem med en ömsint närvaro och ett poetiskt, men tydligt bildspråk. Han förmedlar en finstämd sårbarhet i mötet, både med hemmet och med den jämnåriga kvinna som numera bor där. Genom sin lyhördhet och känsla för stämningar förmår författaren skapa intimitet och beröra. Med bravur klarar han den gestaltning som krävs för en novell. Samtidigt driver han smidigt berättelsen framåt och lyckas med konststycket att elegant knyta ihop säcken i slutet.
Orden flyter på obehindrat och med innovativa metaforer och en egensinnighet i texten visar Johan Larsson prov på en lekfull språkglädje och en lovande förmåga att utvecklas. Han skriver dessutom förvånansvärt moget för att vara så ung som nitton år.
Detta är ett särpräglat novellbygge som bådar gott"
http://www.helagotland.se/webbtv/?tab=1&mp=3738102&autoplay=true
en film.
På söndagen bar det av till den alternativa studen-balen, arrangerad av inga mindre än Hugo, Anna, och Astrid.
Imellan snäck och norderstrand hade dom hittat ett jättefint ställe inne i en glänta i skogen. Ett stort tält stod uppställt och omringades av tallar som omringades av vacker murgröna. Det bjöds på väldigt god catering-mat och så mycket vin man ville dricka. Tältet var fullt utav mattor, både på golvet och på väggarna. Bosse spelade sin gudomliga Boozouki (stavning klara?) Och johnssons express plinkade på gitarrer. Till slut var vi ett järngäng på 7-8 personer som stannade kvar in på småtimmarna och hade trevligt.
Summa summarum en väldigt bra helg!
Min kära syster plockade hem andraplatsen i sin klass, och jag var så stolt så. Tyvärr verkade det aldrig som att min klass skulle komma. Smaklösa-typer spelade trumpet, och The Boppers-typer spelade upp-och-ner-vänd högergitarr vänd åt vänster. Maj Bylock gav barnen böcker. Flygvärdinnor gav de 800 i publiken gratis lotter, och Tommy Wahlgren pratade på.
Så till sist var det dags för prisutdelningen för Novell vuxna. Av typ 75 inskickna bidrag visste jag att jag var bland de sex bästa och var väldigt glad och förvånad över det. Väl på scenen gallrar dom bort 4:e pristagarna och så var vi bara 3 kvar. Mari Jungstedt börjar läsa motiveringen till det vinnande bidraget, och vänta lite... Det är ju min novell! Helt galet. mohaha
Inte nog med det, flygvärdinnorna lottade ut flygresor ifrån gotlandsresor och när den sista resan lottas ut sitter jag såklart med orange lott nummer 5. Och det visade sig vara väldigt bra i den stunden. En resa till Hamburg tur o retur! Kvällen avslutades med pizza och läsning i skrivkampsboken!
Motiveringen:
"Johan Larsson skildrar en ung mans återkomst till sitt barndomshem med en ömsint närvaro och ett poetiskt, men tydligt bildspråk. Han förmedlar en finstämd sårbarhet i mötet, både med hemmet och med den jämnåriga kvinna som numera bor där. Genom sin lyhördhet och känsla för stämningar förmår författaren skapa intimitet och beröra. Med bravur klarar han den gestaltning som krävs för en novell. Samtidigt driver han smidigt berättelsen framåt och lyckas med konststycket att elegant knyta ihop säcken i slutet.
Orden flyter på obehindrat och med innovativa metaforer och en egensinnighet i texten visar Johan Larsson prov på en lekfull språkglädje och en lovande förmåga att utvecklas. Han skriver dessutom förvånansvärt moget för att vara så ung som nitton år.
Detta är ett särpräglat novellbygge som bådar gott"
http://www.helagotland.se/webbtv/?tab=1&mp=3738102&autoplay=true
en film.
På söndagen bar det av till den alternativa studen-balen, arrangerad av inga mindre än Hugo, Anna, och Astrid.
Imellan snäck och norderstrand hade dom hittat ett jättefint ställe inne i en glänta i skogen. Ett stort tält stod uppställt och omringades av tallar som omringades av vacker murgröna. Det bjöds på väldigt god catering-mat och så mycket vin man ville dricka. Tältet var fullt utav mattor, både på golvet och på väggarna. Bosse spelade sin gudomliga Boozouki (stavning klara?) Och johnssons express plinkade på gitarrer. Till slut var vi ett järngäng på 7-8 personer som stannade kvar in på småtimmarna och hade trevligt.
Summa summarum en väldigt bra helg!
Kommentarer
Postat av: Klara
Kanske Bouzouki eller Bosse-oki?
Trackback